Betydelse

En sajt om semantik, begrepp och märkliga ord

Snöbollseffekten, dominoeffekten och andra metaforiskt beskrivna effekter

Vad är det för skillnad på snöbollseffekten och dominoeffekten? Vad innebär det att en effekt är metaforiskt beskriven? Dessa frågor och någon till ska besvaras i detta inlägg.

De namngivna effekterna nedan är några få av väldigt många kända effekter. Nedan effekter har valts ut därför att de har ett släktskap i dess skeenden och utfall samt att de har metaforiska benämningar.

Inlägget avslutas med ett exempel där nedan beskrivna effekter används.

Snöbollseffekten

Tänk dig att du står högt uppe i en sluttning när det är snö på marken. Du kramar en snöboll som får plats i din ena hand. Sedan släpper du snöbollen och låter den rulla nedför sluttningen. För varje varj den snurrar fäster det sig ny snö på bollen och den blir successivt större. Ju större den blir desto mer snö fastnar. Snöbollen blir efter en stund snabbt mycket större för varje varv. När den till slut har rullat färdigt kan den vara över en meter i diameter beroende på hur lång sluttningen är.

Med enkla ord beskriver SAOB snöbollseffekten som: ett oavbrutet ökande eller ett ständigt stegrande av något.

Snöbollseffekten kan sägas vara exponentiell då tillskottet av snö på varje varv är mer än dubbelt av hur stor ökningen var vid föregående varv. Detta förklarar varför en utveckling är kraftigt ökande.

Dominoeffekten

Dominoeffekten kommer ifrån spelet domino som består av ett flertal brickor. Dessa brickor kan man ställa på högkant i en lång rad. Om man knuffar till brickan i ena änden kommer det att falla på nästa bricka i ledet som faller på nästa bricka ock så vidare. Efter en kort stund, då denna process brukar gå ganska fort, har alla brickor i ledet fallit.

Vissa beskrivningar av dominoeffekten är relativt komplexa. I grunden handlar det om en seriell effekt där förändring A är i stort sett densamma som förändring B som A har orsakat. Två brickor i en och samma rad av brickor kan inte ramla samtidigt. Bricka A måste falla först för att bricka B ska falla som i sin tur orsakar att bricka C faller. Ett mer komplext exempel är när en rad förgrenar sig till två rader som senare förgrenar sig i ytterligare två rader som gör att förloppet nu är uppe i fyra rader som där brickor faller parallelt.

När dominoeffekten påminner om snöbollseffekten

Både snöbollseffekten och dominoeffekten fortsätter tills snöbollen slutar rulla respektive när alla brickor har fallit. Det finns ett förväntat slut på båda effekterna. Ungefär där slutar likheterna.

En komplex struktur av dominobrickor.

Det som beskrivs ovan, när en rad av dominobrickor förgrenas i två rader som i sin tur förgrenas i två rader var o.s.v., beskriver en process som börjar i en liten startpunkt och som växer till en stor effekten påminner om snöbollseffekten. Den stora skillnaden är att snöbollseffekten ökar baserat på sluttningens lutning och tillgången av snö. Dominoeffekten kan öka i den utsträckning någon avsiktligt väljer att skapa grenar och därmed kan man räkna ut hur mycket effekten ökar, förutsatt att placeringen av brickorna håller rörelsen vid liv.

En metaforiskt beskriven effekt

Metaforer används i språket för att de har en ytlig igenkänning som kan appliceras på fenomen man vill beskriva. När man till exempel metaforsikt beskriver en människa som skör, kanske på grund av en olycka eller en nylig separation, tänker man sig att personen själslivt kan gå sönder som en vas som faller till marken. Behandla denna människa varsamt är budskapet av den metaforiska anvädningen.

Snöbollseffekten och dominoeffekten är baserade på verkliga processer och den ytliga, observerbara, förändring som var och en lätt kan förstå. När man använder benämningen av dessa metaforiska skeenden är det man beskriver som om en snöboll rullar nedför en snöbeklädd slänt eller som om ett flertal dominobrickor faller, den ena efter den andra. Däremot är jämförelsen inte perfekt. Metaforen är framför allt ett hjälpmedel att tänka med för att förstå vad som händer eller har hänt.

Andra effekter

Några ganska välkända effekter som är metaforiskt beskrivna är t.ex.:

  • Ketchupeffekten
  • Fjärilseffekten

Det finns mängder av andra namngivna och metaforiskta effekter men de som är punktade ovan är utvalda då den har ett släktskap med ovan två fall. Man kan dock ställa sig lite undrande kring om fjärilseffekten är metaforiskt beskriven.

Ketchupeffekten

Ketchupeffekten kommer ifrån att många som har använt en ketchupflaska av glas (förekommer även i plastförpackningar) har försökt att hälla ut lite ketchup på maten men det har först inte kommit något (förutsom någon droppe rinnande vätska), sedan inte kommit något och slutligen kommit allt för mycket. I kortform betyder ketchupeffekt: först kommer ingen, sedan kommer inget och när man minst anar det kommer det aldeles för mycket.

Denna metaforiskt beskrivna effekt används ofta inom idrottsvärlden. I vissa matcher råder det måltorka under större delen av matchen. Mot slutet blir det dock målfest då antingen ett lag eller båda lag gör ett flertal mål på kort tid.

Fjärilseffekten

Fjärilseffekten härstammar från kaosteori och systemteori. Den används typiskt inom väder och klimatforskning. Beskrivningen användes första gången i författaren Ray Bradburys bok A sound of thunder som handlar om en tidsresa. Som en följd av en mycket liten förändring som inträffar när tidsresenärerna besöker en tidigare tidsepok leder det till att tidsresenärerna inte känner igen sig när de återvänder till "sin tid". En fjärlin är involverad i den lilla förändringen som ger stora effekter för framtiden.

Inom klimatforskning har man använt fjärilseffekten för att beskriva att en mycket lite förändring kan få stora konsekvenser på klimatet. Tänk dig att luftströmmarna från en fjärlis vingslag i Peking leder till en serie förändringar i luften som i sin tur bidrar till att det uppstår en storm i New York.

Vissa skulle kanske hävda att det finns tydliga likheter mellan snöbollseffekten och fjärilseffekten. Likheten är att det börjar med något litet och slutar med något stort. Den avgörande skillnaden är att man kan räkna ut, eller i alla fall i stora drag förutse, vad som kommer att hända med en växande snöboll som är satt i rullning men man kan inte förutse vad en som händer när en fjäril flaxar med sina vingar i Peking. Det kan ju inte vara väntat att det leder till en storm i New York varje gång.

Fjärilseffekten pekar på att vi inte kan räkna ut vad som kommer att hända. Kaos uppstår inte alltid som man tänker sig. Effekten har inte ett linjärt flöde. Det kan till exempel vara så att en liten skillnad i luftrörelserna kan skapa långsamt ökade föränringar men att de efter en tid avtar något innan det ökar igen och därefter ökar kraftigt.

Aktuella användningar av metaforiska effekter

Insjuknandet i covid-19 och spridningen av det underliggande coronaviruset kan beskrivas med flera av ovan modeller.

När man har vad som kallas ett r-värde på 1 påminner spridningen om dominoeffekten. En sjuk person smittar en annan som gör att spridningen hålls vid liv på en konstant nivå.

Smittspridningen vecka för vecka i Örebro län hösten 2020.

När ökningen av virusets spridning och när antalet insjuknade ökar exponentiellt påminner det om snöbollseffekten. R-värdet ligger då en bra bit över 1 och fortsätter att öka över tid (som det syns på grafen ovanför).

I vissa regioner är det svårt att analysera spridningens mönster då den nästan verkar avta innan den plötsligt exploderar i en avgränsad grupp av människor. I ett längre tidsförlopp påminner utvecklingen av den oförutsebara fjärilseffekten men inom en given tidsrymd påminner den om ketchupeffekten då väldigt mycket händer på kort tid.

1 nov 2020

Välkommen till

betydel.se

En sajt om
semantik, begrepp
och märkliga ord

Länkar

Sök i ordböcker online

SAOB

SAOL

Berättelse

Föreläsningar online

Bloggfeeden krönikor

Reggad på Commo.se